Hoppa till innehåll

Provtagning

Har sovit, eller egentligen inte alls. Malva har dock sovit.
Sköterskan kommer in och ska ta tempen och vikt på Malva. Jag pratar med sköterskan om min teori. Malva får diarré när hon får Milkotal, inte när hon får vätskeersättning, då kissar hon istället. Kan det vara så att hon inte längre tål Milkotalen? Kan de bara helt plötsligt bli ”allergiska” mot den? Ja, det kan bli så säger de. Hon tycker att jag ska ta upp det med läkaren.

Malva har gått ner 50 gram sen gårdagen. Sköterskorna kommer in och tar CAP (tror det heter så) vilket visar på det där med saltbalans och ph. Det har inte blivit bättre, snarare sämre och de tycker att det är märkligt för hon verkar glad och mycket piggare än gårdagen. Så de vill ta ett nytt prov, ifall det är fel på maskinen. De får samma svar så läkaren vill sätta dropp för att hon förlorar mer och mer vätska. De försöker i 45 minuter att hitta en ven att sticka i, men förgäves. De går antingen sönder eller så ligger de för långt in. Malva gallskriker HELA tiden! Det gör så ont i hela mig att höra och inte kunna hjälpa henne. Läkaren ger upp och säger att vi ska låta henne vara en stund, så försöker vi igen senare. Sköterskan kommer in med Milkotal och vätskeersättning.

På eftermiddagen tas ett nytt CAP och det visar att det vänt, det är bättre än i morse så vi ska avvakta med droppet. Blöjorna är inte längre ”vattniga” utan nu bara vanligt diarré. Ser ut och luktar som ”nyföddsbajs”. Läkaren tror inte att det har med Milkotalen att göra så jag sondar henne med det ca var 4:e timme.
På kvällen tas ännu ett CAP och det är bättre, fast inte bra ännu.

Publicerat iSjukhusbesök

Bli först att kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »