Tårarna bara strömmar, jag vet inte vad jag ska göra! Det gör så in i helvete ONT i hela mig! Hela mitt inre skriker NEJ! NEJ! NEJ!, men jag kan inget göra…
Erik åkte just iväg med Malva. Vi har haft dagpermis idag och jag har aldrig mått så bra i hela mitt liv! En hel dag med min nyfödda (snart 3 veckor gamla) bebis! Helt underbart!
Dagpermis alltså. Vilket innebär att man inte får ha henne över natten… så därför var han tvungen att åka tillbaka med henne nu. Det gör så ont!
Det känns som om jag är en brottsling eller nåt som inte får vara med min dotter dygnet runt. Jag vet ju att det är för att vara snäll mot mig de tycker att vi ska mjukstarta, för att se hur det flyter med vardagen… men inte fan flyter det för andra som fått sitt andra barn. Varför ska jag ”särbehandlas”? Ja, jag VET att det är för att de ska vara hyggliga mot mig, men jag VILL INTE! Jag vill bara ha hem min tjej och ha henne hemma dygnet runt! *jobbigt*
Bli först att kommentera