Jobbigt!

Just nu är det jobbigt igen. Allting bara jävlas, Ingenting funkar som det ska.
Hann inte att pumpa igår alls och det känns bara som ett evigt ont.

Jag får ingen tid över att vara med mina barn utan det är alltid samma visa. Byta blöja, mata, pumpa, sova/vila/slappna av (det är då jag sitter här), sköta hemmet… osv. Jag pallar inte mer psykiskt.

Jag är helt knäckt över att inte kunna amma, som jag vill mest av allt. Men hon kan ju inte suga så vad kan jag göra? Hon måste ju få i sig mat. Så jag har alltså pumpat och gett henne bröstmjölk. Men de senaste veckorna har mjölken minskat, pga stressen kan jag tro. Så hon har fått ersättning istället. Jag är ledsen för det, för jag vill ju att hon ska ha min mat istället, men som min mamma sa så har hon ju fått i sig den viktiga råmjölken och så. Hon fick bröstmjölk under 4 veckor och nästan bara det. Nu kanske hon får ½-1 mål bröstmjölk om dagen. Om jag får ut något vill säga. Jag pratade med sjukhuset om det här igår och de sa att det var helt mitt beslut och att det var bra att jag orkat så här långt.

Men nu vill läkarna dra sonden för henne… vilket innebär mer kaos för oss, så jag lägger ner pumpningen helt nu.
Hon har tagit max 40 ml på flaska en gång och hon ska ha i sig ca 100 enligt deras beräkningar. Jag testade igår, visserligen var hon inte jättepigg men ändå. 10-15 ml på 1 timme… skojigt va? Det fattar väl vem som helst att de inte kan dra sonden!! Då skulle jag ju få sitta dygnet runt och mata henne ju. Erik fick i henne 60 ml igår kväll. Men han kan det där mycket bättre än jag. Vet inte vad han gör, eller vad jag gör för fel.